LOKALER

Våra kyrkor, kapell och församlingshem

Inom Jämjö pastorat har vi 6 st kyrkor: Jämjö, Ramdala, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Kristianopels kyrka. Det finns 2 st kapell, ett ligger i Avaskär norr om Kristianopel och det andra ligger i Jämjö församlingshem. 

Församlingshem för kyrkans verksamhet samt uthyrning finns i Jämjö, Ramdala, Sturkö, Torhamn och Kristianopel.

Jämjö kyrka

Kyrkan invigdes den 22 oktober 1826 av biskop Wilhelm Faxe och erhöll då namnet Oscars kyrka efter dåvarande kronprinsen. 

Kyrkobyggnaden

Innan vår nuvarande kyrka fanns tidigare en medeltida stenkyrka som ansågs förfallen och för liten. Stenen från denna kyrka återanvändes vid den nya kyrkans uppförande.  Den nya kyrkan gjordes efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. För byggnadsarbetet ansvarade byggmästare Nils Fredrik Wahlqvist. Kyrkan har under årens lopp genomgått flera såväl inre som yttre renoveringar. Den senaste mellan åren 1992-1994. Då fick den sitt nuvarande koppartak. Korset och kulan förgylldes i bladguld. Samtidigt försågs kyrkan med fasadbelysning.                                                                 

Interiör och inventarier

Predikstolen hade ursprungligen sin plats ovanför altaret. Men 1926 inköptes en ny predikstol och placerades på sin nuvarande plats på södra sidan i koret. Samtidigt inköptes den stora Kristusskulpturen. Förebilden för denna är den berömda Kristusskulpturen i Köpenhamns domkyrka av konstnären Torvaldsen. Bilden med de utsträckta armarna påminner om Jesu ord: Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila. Altartavlan från 1952 är målad av professor Olle Hjortsberg. Dopfunten är från 1600-talet och ängeln som bär upp dopfunten är från 1700-talet. Ovanför denna sitter den trearmade ljusstaken. Framme i koret hänger en ljusstake i mässing från 1724. Två pampiga kristallkronor i mittgången är från 1800-talet. Inne i kyrkans vapenhus finns en kassakista från 1700-talet samt ett värdeskåp. Här förvaras brudkronan från 1737, en annan sådan från 1954 samt Karl II:s bibelfrån 1703. Orgeln installerades 1882 av Carl Elfström i Ljungby. Den byggdes om 1944 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund med 22 stämmor. Förnyades 1972 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB, varvid dock fasaden bibehölls. Den har nu 25 stämmor och är mekanisk.                                    

Ramdala kyrka

Ramdala kyrka syns tydligt på sin höjd ett par hundra meter söder om E-22an. Kyrkan är den enda sockenkyrkan som finns kvar av de 8 som fanns i Blekinges Östra Härad vid medeltidens slut...

Kyrkobyggnaden

Ramdala kyrka syns tydligt på sin höjd ett par hundra meter söder om E-22an. Kyrkan är den enda sockenkyrkan som finns kvar av de 8 som fanns i Blekinges Östra Härad vid medeltidens slut. En modern datering talar för att kyrkan byggdes vid 1200-talets mitt. Sedan 1900-talet har kyrkoforskare räknat Ramdala till en grupp kyrkor som kallas försvarskyrkor, och att kyrkan från början haft två torn -ett i öster och ett i väster. Man har också menat att koret och långhuset haft ytterligare en våning som använts i försvarets tjänst. Det västra tornet är sedan länge rivet, men på kyrkvinden finns fortfarande ett litet rum kvar som möjligen är en rest av en eventuell våning. Dock finns det idag inga bevis för att det inom kyrkans murar funnits utrymmen som byggts för försvarsändamål.

Interiör och inventarier

Ramdala kyrka har genomgått många förändringar genom tiderna, och inte bara själva byggnaden utan också kyrkorummet såg annorlunda ut än idag. Det enda som återstår av den medeltida inredningen är altarskivan som idag ligger utanför korportalen. Omfattande förändringar av kyrkorummet skedde på 1600-talet, då den nya protestantiska läran kom (innan dess var vi katoliker). Stora delar av den inredning som införskaffades pryder än idag kyrkorummet - som altarprydnaden, predikstolen, dopfunten och träbänkarna. De nuvarande bänkarna är dock förändrade vid flera tillfällen. Läktarna byggdes förmodligen i slutet av 1600-talet för att alla sockenbor skulle få plats. Senare tillfogades ett framskjutande mittparti som rymde orgeln från år 1860. Den nuvarande orgeln installerades 1969.

Sturkö kyrka

Detta är den största kyrkan i Blekinges skärgård och ingår tillsammans med Tjurkö kyrka i Sturkö församling...

Kyrkobyggnaden

Från början fanns kanske en enklare stavkyrka innan den medeltida Sankta Gertruds kyrka uppfördes. Den blev en offerkyrka helgad åt fiskares- och sjöfararnas skyddshelgon Sankta Gertrud. Kyrkan var ett rektangulärt långhus i gråsten med ett vapenhus av trä som troligen tillkom på 1600-talet. Klockstapeln med tillhörande klocka kom till i slutet av 1650-talet. På klockan finns en inskription med årtalet 1655 då den blev gjuten. Den medeltida kyrkan revs 1878 när den nuvarande skulle uppföras. Vapenhuset finns kvar och blev sockenstuga, vilket ligger placerat sydväst om kyrkan. Sturkös gamla kyrka finns att ses på en målning i kyrkan utförd av folkskolläraren Karl Jacob Nilsson (1844-1926). Sonen Gunnar Nilsson, slöjdinspektör, tillverkade en modell av kyrkan och klockstapeln, även denna kan ses i kyrkan idag. Den 13 oktober 1878 invigdes den nuvarande kyrkan. Klockan från den medeltida kyrkan flyttades över till det nya tornet, där även en klocka till finns, gjuten till Sturkö församling av C A Norling i Jönköping. 

Interiör och inventarier

Kyrkan genomgick en inre restaurering 1961 och invigdes på Midsommardagen av biskop Martin Lindström. Då byggdes bänkkvarteren om och nytt golv lades. 1998 gjordes ännu en renovering. Kyrkorummet fick då ny ljussättning, bänkantalet minskades till förmån för ett andakt- och samtalsrum. Det gjordes också plats för kyrkokören. Kyrkliga arbetskretsen skänkte altarduk, altar- och kormattor. Återinvigningen skedde Kristi Himmelsfärdsdag 1999 av dåvarande kontraktsprosten Clas Klingberg. Fyra malmljusstakar tillhörde den gamla kyrkan och är daterade till 1600-1700 talet. Altarskåpet går tillbaka till 1500-talets början och ljuskronorna är ifrån 1700-talet. I vapenhuset finns en järnbeklädd offerkista, inköpt år 1709 för 2 daler som har varit stulen vid två tillfällen. Till kistan finns fyra nycklar som skall förvaras hos kyrkvärdarna och "pastor loci". Kyndelsmässodagen 1967 fick kyrkan sin första nyanskaffade orgel. I ett visitationsprotokoll från 1872 talas det om ett "composium", vilket troligen var en mindre typ av orgelharmonium. Under slutet av 1800-talet fick man från någon blekingekyrka överta en fyrstämmig orgel som senare byttes ut mot den nya.

Tjurkö kyrka

Denna kyrka uppfördes 1876 på uppdrag av konsul Wolf, grundaren av stenhuggeriet på Tjurkö... 

Kyrkobyggnaden

Kyrkan användes av Kronoarbetskårens straff-fångar och det var dessa straff-fångar som byggde kyrkan. Ursprungsplatsen var Herrgården, öns stenhuggarcentrum. Till gudstjänsterna som hölls här hade även öns befolkning tillträde. Tidigare var man hänvisad till Kungsholms fort.
1894 försvann Kronoarbetskåren från ön. Då fick Tjurköborna istället möjligheten att hyra den för 100 kr per år. År 1929 fick församlingen erbjudande om att överta kyrkan under förutsättning att den flyttades till annan plats. Kyrkorådet antog då erbjudandet och flyttade kyrkan till sin nuvarande plats. Denna flytt kostade ca 5000 kr. Kyrktornet med kyrkklockan kom till vid flytten. År 1930 återinvigdes kyrkan av biskop Edvin Rohde. 

Interiör och inventarier 

Altartavlan är målad 1888 av straffången Abel Andersson från Gävle efter originalet av Karl Bloch, en dansk konstnär. Predikstolen är gjord av bildhuggaren Lauritz Nilsson 1664. Den består av träfigurer föreställande de fyra evangelisterna. Den fanns från början i Hällaryds kyrka, östra Blekinge. Många är de gåvor som är skänkta till kyrkan. Två kandelabrar som tillhört den finske fältmarskalken Mannerheim. Psalmboksskåp, målningar, en flamsk vävnad, dopljusstaken med mera är sådant som personer med anknytning till Tjurkö har skänkt. Minsveparen HMS Tjurkös stridsflagga och vapensköld hänger på ena väggen. 

Övrigt

Under senare år har skadorna på Tjurkö kyrka eskalerat. Vatten och fukt har samlats i nästan 80 år på platsen och detta ledde till omfattande fuktskador i nästan hela byggnaden. År 2011 stängdes Tjurkö kyrka därför helt och hållet. Med vilja och stöd startades ett omfattande renoveringsarbete och den 13 november 2022 kunde kyrkan återinvigas för allmänheten. Arbetet tog lång tid och kostade ungefär 8 miljoner kronor. Jämjö pastorat har fått stort ekonomiskt stöd (ca 90%) i form av kyrkoantikvarisk ersättning från staten och Lunds stift. Kyrkan har plats för 150 personer och kommer användas för gudstjänster men även på grund av sitt läge i skärgården som sommarkyrka, lägerkyrka och retreatkyrka. 

Torhamns kyrka

Redan i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet byggdes den första kyrkan i Torhamn. Den var betydligt mindre än den nuvarande och bestod av ett rektangulärt långhus med ett lägre, rakt avslutat kor...

Kyrkobyggnaden

Den låg ca 17 m söder om den nuvarande kyrkan och var ca 14.25 m x 11,1 m. Murarna var uppförda av gråsten som var putsade på utsidan den sista tiden. I norr fanns en sakristia och i söder fanns ett vapenhus. Kyrkan var helgad åt St. Måns. Nordost om den gamla kyrkan stod en klockstapel i trä. Den gamla kyrkan revs 1884 då den var i mycket dåligt skick och dessutom alldeles för liten. Församlingens folkmängd uppgick då till drygt 4000 personer. (Idag ca. 1500 personer) Den 15 mars 1884 började man bygga den nya kyrkan som var klar redan den 6 juli. Man hade då fått en kyrka som var 150 fot hög (ca 44,5) och ett utmärkt sjömärke som syntes långt ut till havs. I kyrkan fanns sittplats för 700 personer och dessutom gott om plats för stående. Byggmästare var Carl Johnsson som fick mycket beröm för sitt arbete. Den 2 augusti 1885 invigdes kyrkan.

Interiör och inventarier

Utvändigt har kyrkan inte förändrats. Men invändigt har ganska stora förändringar skett. Den första ombyggnaden skedde 1950-1951. Sakristian, som ligger i öster, var tidigare skild från långhuset med ett skrank. Detta ersattes nu med en ny altartavla. Den återger Jesu närvaro bland Torhamnsborna. Sakristian delades också så att den norra delen blev till ett bårrum. De stora vedkaminerna togs bort och elektrisk värme installerades. Nästa stora inre renovering gjordes 1973-1974. Då uppfördes en vägg under läktaren, långhuset blev något kortare, men istället fick man en samlingssal, ett kapprum, toalett och pentry. Bänkar, bänkluckor och dörrar blev ommålade efter färgsättningsförslag av konstnären Ivar Gustafsson. 15 augusti 2005 stängdes Torhamns kyrka för invändig målning och renovering. När bänkar, bänkluckor, dörrar och läktaren målades om tog man upp den färgsättning som fanns i altartavlan. Kyrkan ger nu ett ljusare intryck. Den återinvigdes den 7 maj 2006 av prosten Claes Klingberg, tidigare kyrkoherde i Torhamn.

Kristianopels kyrka

Den nuvarande Kristianopels kyrka invigdes 1624 med namnet
"Heliga Trefaldighets kyrka"...

Kyrkobyggnaden

Redan när Kristianopel blev stad 1603 började man bygga den första kyrkan ca 350 meter 

söder om den nuvarande. Dess historia blev inte lång. När den svenske kronprinsen Gustav Adolf intog staden 1611 brändes och förstördes både staden och kyrkan. Idag tror man att resterna från den gamla kyrkan döljer sig under den så kallade kärringkullen. Efter att staden sen på nytt byggts upp gav kung Kristian IV befallning om att en ny kyrka skulle byggas 1618. Den blev klar 1624.Den är byggd i vacker nordisk renässansstil med trappgavelstorn, som över kyrkans norra korsarm höjer sig ganska högt över långhusen. De snedvinkliga gavlarna på kyrkan i öster och väster beror på att dessa en gång följt sträckningen av stadens gator utanför utan att ge avkall på kyrkans orientering i öster - väster. 

Interiör och inventarier

Kyrkan var till en början indelad i tre avdelningar, åtskilda från varandra genom låga väggar som man kunde se över, så kallad skrank. Skranket vid predikstolsgången är ett minne av det gamla korskranket från 1647. Korväggen tillkom 1838 och är mycket ovanlig med sina träd. De är målade av Johan Eneberg, en känd bygdemästare. Trädet till höger bär Blekinge vapen och det till vänster Oscar I:s krönta namn Schiffer. Altaret från 1624 är byggt av gråsten. Predikstolen från 1621 är tillverkad av ek och möjligen gjord av samme mästare som gjort altaruppsättningen. I predikstolens nischer står träskulpturen av de fyra evangelisterna jämte deras symboler. Längst till vänster står en Maria-bild av senare ursprung. Den åttakantiga baldakinen från 1787 kröntes av den fornkyrkliga Kristussymbolen, pelikanen, som föder sina ungar med sitt eget blod. Vid den norra korväggen står den så kallade kungastolen, timrad av ek, skulpterad och målad. Erik Krabbe, landshövding i Kristianopel 1635-42, lät bygga stolen på Kristian IV:s uppdrag 1635.

Avaskärs kapell

Avaskärs kapell är byggd på samma plats där tidigare 1200-tals kyrkan Sankt Petri stod. Kapellet byggdes på 1930-talet och har renoverats flera gånger och även byggts ut. I år 2023 har kapellet handikappanpassats och en hiss finns nu och gör kapellet tillgängligt för fler att besöka. 

Jämjö kapell

Jämjö kapell hittar du till höger när du kommer in i församlingshemmet i Jämjö. Här firas mässor, gudstjänster, andakter och man kan boka tid för dop, vigsel eller begravning. Kapellet rymmer ca 30 personer.